Psykisk ohälsa

Psykvården är skrämmande. För er som aldrig varit inom psyk så förstår jag att ni associerar till filmer och mentalsjuka som typ gapar och får piller och sitter som ett paket hela dagen. Innan jag var inom psykvården trodde jag att det var konstiga människor som skulle hoppa på mig.

Men saken är den att människorna bakom de stängda dörrarna är människor, precis som du och jag men med ett sårat inre. Det kan vara misshandel, trauman av olika slag, psykiska sjukdomar son t.ex. Borderline och bipolär sjukdom som gör att man är väldigt uppe eller nere. Det kan vara vad som helst och vem som helst kan hamna här. 

Flera människor jag har träffat här har blivit några av mina bästa vänner. 

Här inne är det egentligen mest förvaring där de reglerar mediciner och sedan skickas man till öppenpsykiatriska vården vilken har vääääldiga köer!  Men en dag här inne är egentligen som en "normal" frukost, lunch, middag. Däremellan umgås man, tittar film, äter glass, är ute och går. Kommer i kontakt med likartade människor som förstår en på ett bra sätt. 
Även om personalen inte gör sitt bästa och många är inte lämpade för att jobba med människor som mår dåligt så lär man sig mycket av pacienterna och man får en gemenskap, man är inte ensam i världen.

För mig är det både ris och ros. Ibland har man verkligen inte blivit tagen på allvar och tänkt att man lika gärna kan ge upp.. Det har varit så många gånger och hjälpen har inte funnits.  Men sedan så hittar man en sköterska som faktiskt lyssnar och förstår och försöker hjälpa mig på sätt. Det är synd att det ska vara så långa köer för att kunna få leva ett ångestfritt liv! 

Kommentarer
Postat av: Karin

Hejsan! Det gör ont i mig av att läsa allt som du har fått gå igenom, men du skall se att du känner dig snart bättre för jag tror att du är en fantastisk fin och stark person, som klarar av att se ljuset i den mörkaste tunnel. ångest är inget kul har själv haft det men lyckats att ta mig ur det. några tips som hjälpt mig är när panikångesten kommer, så tänk att ångesten härrör ur ett för kroppen normal reaktionsmönster- rätt reaktion i fel situation. Attacken är inte farlig- du kommer inte att svimma, förlora förståndet eller att ta skada på något annat sätt.Tänk på vad som verkligen händer i din kropp just nu- tänk inte på vad du fruktar skulle kunna hända.Ge ångesten och rädslan tillfälle att gå över utan att du kämpar emot tvingar bort den eller springer i från den. När ångesten klingat av så börja om med det du höll på med.Detta tips fick jag av min dr att läsa varje gång jag fick en panikattack, och det hjälpte mig att ta mig ur det, det är nu 18 års sen jag hade någon attack.Du klarar också att ta dig ur den, bestäm bara att när den kommer så sa jag till mig själv att kom du bara för jag tänker inte låta dig ta övar min kropp, och till slut så vann jag över den. skickar dig styrkekramar! oj då, detta blev ju nästan en hel roman:):) mvh Karin

2014-06-26 @ 08:53:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0